Inför snitt.

aaa
i operationssalen. Paulina gillade narkosläkaren. hon pratade som Peivi.

Verktygen som omstartade mitt barn.
Nilo bars in röd tyst och livlös. samtidigt som den outvecklade kroppen nådde landningsplattan kastade sig 8 okända personer över knytet och startade dess livsnödvändiga funktioner. Med Nilos första utandning kom gråten. vi grät tillsammans Nilo och jag.


här landade Nilo

Nu är jag stolt far till ett underbart litet barn. jag vet inte om jag är annorlunda... jag känner mig inte annorlunda, ser inte annorlunda ut, kanske lite tröttare men några dagar i en förlossningssäng kan suga musten ur vem som helst. kan det vara så att jag fortfarande inte förtår vad som händer här...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0